Min sambo är fortfarande borta. Hon kommer hem imorgon och ingen vet hur vi ska göra med fortsättningen? Jag ska åka bort nästa vecka och få tid att reflektera, få lite distans. Samtidigt som min sambo ska vara med A. Det kan göra att hennes prioriteringar förändras, familjen hamnar i centrum och det goda med vår relation kanske framkommer på ett tydligare sätt...

Jag vet inte hur jag ska göra med andra tjejer? Jag är inte intresserad av någon direkt kontakt, men det är skönt om man är eftertraktad. Det är skönt att få bekräftelse, det är skönt att sklippa känna sig ensam. Det gör oxå situationen lättare, för i dagsläget har min  sambo ett totalt övertag. Det är hon som ska bestämma sig o det gör att jag hamnar i underläge samtidigt som mitt beroende kanske växer ju mer hon distanserar sig. Men samtidigt känns det fel att flytta fokus från familjen och problemen. Att flytta fokus från det som gör ont. Men det borde man kunna göra utan kvinnlig bekräftelse. Jag tror därför att det bästa är att för tillfället bara fokusera på mig och A. och avvakta, men det är jävligt svårt att klippa sönder det kvinnliga skyddsnätet. Det gör mitt beroende av AK starkare och vad leder det till? Men vi ska inte tävla nu, min tjej o jag, vi ska lösa detta på ett eller annat sätt. 

Hon kommer hem imorgon bitti. Ska man då skratta eller gråta? Hur ska vi lösa veckan innan jag åker? Ska jag hämta henne på station som jag brukar göra? Jag vet inte om de korta tiden ifrån varandra har löst någonting. Det kanske var att hoppas på för mkt. Jag vet inte om jag saknat henne som människa eller som sällskap i helgen? Har jag saknat henne eller bara tillvaron med henne? Jag vill att hon ska vilja så att bollen ligger hos mig. Jag vågar kanske inte känna efter, jag vågar kanske inte sakna henne på riktigt för att det kan göra för ont. Men jag vet att jag saknar hennes hjälp och stöd, jag vet att jag saknat hennes gulliga SMS när hon åkt bort, jag vet att jag saknat vår framtid!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...