Direktlänk till inlägg 19 maj 2007
Hej,
Jag är så tacksam för våra år tillsammans. Jag är så tacksam för A. Jag är så tacksam för livet. Allt tack vare Dig. Det krävdes år av Din värme o energi för att förlösa mig. Hur skulle jag kunna vara bitter? Jag är mest lycklig även om det går upp o ner. Jag känner mig trygg och avslappnad. Försöker ta in livet. Jag upptäcker ständigt nya saker som jag inte lagt märke till. Bland annat din lukt. Idag när vi träffades hade du den där parfymen igen som gör mig galen. Den har du säkert haft på Dig många ggr tidigare utan att jag märkt något. Jag har varit blind för livet. Jag har upptäckt att livet gör ont o gott. Jag har börjat se människor o världen på ett nytt sätt. Jag är så lycklig att du kom in i mitt liv. Var hade jag annars varit nu? Jag hade fortsatt ute på det stormiga havet utan segel o utan land i sikte. Hur skulle jag kunna vara bitter?
Jag kan vara intim med en kvinna utan att det handlar om sex. Och det är det som händer när man först o främst börjar se människor o inte ett kön. Jag kan nu vara en människa o inte en roll. Allt som jag haft för mig om manlighet är så jävla tröttsamt. Det måste ha varit ett rent helvete att dela mitt liv. Att du stod ut i fem år gör dig unik. Hur skulle jag kunna vara bitter?
Jag älskar Dig för den du är, men bilden av oss två börjar blekna. Det kan inte bli Vi. Det är för svårt. Jag vågar inte ta chansen för risken är att jag blir den jag var. Mer än maskin än en människa. Först måste jag bli trygg i detta nya innan jag vågar träffa någon. Men du finns alltid kvar. Vem vet vad framtiden har i sitt sköte? Älskar Dig, åtrår Dig, finns här för Dig.
hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt. ...
- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...
När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....
men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans... våga lev ...
Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 | 5 |
6 | ||||
7 |
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
|||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
|||
21 |
22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 | 29 |
30 | 31 |
||||||
|