Hej,

Mitt hjärta är vidöppet. Jag känner inga spärrar. Jag är inte rädd. Vi byggde ett hus utan grund och när stormen kom rasade allt. Jag vill bygga ett nytt, vackert hus med en riktig grund med Dig så när stormen kommer står huset kvar även om några plankor lossnar. Jag kunde inte ge Dig mer för att jag var den jag var. Jag gjorde mitt bästa för att älska Dig, men vågade inte fullt ut. Jag kunde gett Dig allt om jag bara öppnat min själ. Det förstår jag nu. Men jag kunde inte då, för jag visste inte hur. Jag vet inte vad som inträffat, men jag har känt sådana lyckorus i all sorg. Livet har känts närvarande. Du kallade det att bli hög på Livet. Jag förstod aldrig riktigt.

När man väl öppnar sitt hjärta händer fantastiska saker. Jag känner mig pånyttfödd och vill dela denna livsglädje med Dig. Hade jag gett Dig mig själv hade jag fått tusenfalt igen. För att du är en sådan människa. Jag kan förstå det där med att ge nu. Jag vill glädja Dig för att glädja mig själv. 

Ser man livet som en maktkamp blir det omöjligt att älska på riktigt. I alla fall om man tar med sig dessa föreställningar i en kärleksrelation. Allt är så glasklart nu.. 

 

PE

30 april 2007 16:30

Det låter som en härligt glad insikt! Grattis!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...