livet kan vara mkt omtumlande. Det känns både svårt o lätt just nu. Lätt för att jag börjat vakna, svårt för att det innebär så många känslor av skilda slag. Men livet känns äkta nu i alla fall. Jag börjar förstå vad kärlek är, vad livet egentligen handlar, jag börjar tom hitta mig själv. Att hitta hem....o finna trygghet i det. Och inte förlita sig på att kärleken för en hem.

Jag läser just nu en bok av P. Coelho som handlar om kärlek o besatthet. I boken fanns ett citat som påminde väldigt mkt om det jag tänkt o förstått den senaste tiden. Det var nästan skrämmande snarlikt...det innebär att jag inte är ensam om mina tankar o känslor. Att vakna upp o se världen på riktigt, att våga leva, och att leva i nuet. Nu är jag ensam o det känns bra. Jag fokuserar på mig själv och blandar inte in mig i några kärleksrelationer. Jag vill landa först. Tvivlet kommer alltid att vara närvarande när man träffar någon, men det är viktigt att veta varför man tvivlar. Det vet jag inte nu o därför känns det lönslöst att träffa någon. Jag vet inte om det beror på AO, om det beror på rädsla, eller om det beror på att det inte är rätt? Jag behöver veta var jag står just nu....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...