Ett återkommande problem i mitt liv har varit den könsuppdelade världsbilden. Det har bl a inneburit att man sett mannen som norm och därmed har respekten för kvinnor varit lägre. Jag har haft flickvänner som jag svikit på ett sätt som man aldrig skulle svika en vän. Konsekvenserna har varit dramatiska, men har kunnat rättfärdigas genom min tudelade världsbild. Jag håller på att bryta mer denna undermåliga vision, men det tar tid att bryta tankemönster. Det är ett steg framåt och två tillbaka.

Det jag har fallit tillbaka i är funderingar kring kärlek. Tankar som nästintill försvunnit när jag levde i en fast relation, men som nu återkommit med stormsteg. Hela min vakna tid rör tankar om relationer, den rätta, kärlek, förälskelse o det blir väldigt tröttsamt i längden. Det känns som om varje steg jag tar har en direkt koppling till kvinnor. Jag har missbrukat kärlek och min bekräftelsefanatism har fått orimliga proportioner. Det var så lätt att inte träffa kvinnor inledningsvis för det kändes rätt. Jag ville fortfarande ha tillbaka AO och det var inte svårt att undvika andra. Nu ser jag framemot att träffa nya människor/kvinnor, men vill inte hamna i missbruksfällan o det är en väldigt svårt balansgång. livet är spännande, men vore nästintill meningslöst utan tron på romantik o kärlek. Jag måste försöka ändra syn på tillvaron och delvis livsstil, men det är så jävla svårt. Det finns en trygghet i det gamla så det är lätt att bara gå tillbaka, men det får inte ske.....det är en ständig inre kamp o mkt står på spel...      

 

E

8 augusti 2007 14:37

Huvudsaken är ju att du kämpar för att bryta det gamla. Det är svårt med det som är invant. Låt det ta tid, jag tror du kommer lyckas till slut :)

//E

http://beatris.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...