Eller så är man en hopplöst fall. Jag kanske inte är förmögen att leva i tvåsamhet? Att älska o vara kär i någon i en längre tid? Men det vet jag inte idag..jag måste börja med att ge mig hän och insupa livet o i grunden vara trygg i mig själv o den jag är. Ingmar Bergman med sina nio barn och fem fruar, plus lite älskarinnor verkar inte vara den monogama typen, men han levde nog mkt för förälskelsen som inte varar så länge. Jag vet inte vad jag har levt för, inte har det dock varit förälskelsen. Jag har bytt tjejer (innan A.) som andra bytt kalsonger, men det har aldrig funnits något djup. Det har bara varit ett spel och handlat om bekräftelse. Men sökandet har hela tiden varit närvarande. När jag träffar rätt då ska allt falla på plats, då kommer jag att engagera mig o stanna kvar. Problemet var dock att jag inte gav någon en chans...

Ett annat problem har varit ansvar. Att ta ansvar för någon annan människas känslor, att spela på deras planhalva gör att man inte kan fokusera matchen. Det leder till att man börjar titta på de andra matcherna som pågår runtomkring. Att först o främst ta ansvar för sina känslor och spela matchen fokuserat leder ofrånkomligen till engagemang. och det är det som krävs för att skapa en varaktig relation med kärlek som bas... 

 

hatcho

2 augusti 2007 21:02

hallå P! Det har varit intressant att följa din blogg. Du kan ju både känna och uttrycka dig! Det borde gå att bygga en relation på det. Synd bara, att det misslyckats nu, när ni har ett barn tillsammans. Egentligen borde par med småbarn obligatoriskt besöka någon samtalsterapeut, för att se, om det inte går att försöka en gång till, innan man ger upp. En förälskelse i någon annan KAN gå över. Det gamla förhållandet kan nog inte bli riktigt som förr igen - men det kanske kan bli bättre på det sättet, att man tvingar sig kommunicera innan katastrofen. Må väl, önskar en följeslagare i cyberspace!

http://utrymme.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...