Jag sov borta under natten o på morgonen kom jag hem till lägenheten för att min ex sambo skulle till jobbet. Vi har löst det så tillfälligt att vi nyttjar en annan lägenhet så vi inte behöver träffas ständigt o jämt. Men dagen började ganska dåligt. A. hade vaknat på fel sida och  det var gnäll, men sen lossnade det lite när jag besökte dagis där A. ska börja i september. Efter lunchen kändes det som om all glädje försvann. Ingenting kändes roligt...Jag gick runt med A. på stan för att jag inte ville gå hem. Hon somnade till slut och jag begav mig hemåt. Hon sov dock alldeles för kort tid o jag hade ingen energi att leka med henne. Då får man dåligt samvete o mår ännu sämre. Jag var tvungen att gå ut med henne igen för hon var helt omöjlig. Det var bara att bita ihop.....

Vid halvtre kom farsan för att agera barnvakt när vi skulle på familjerådgivning. Jag hade höga förhoppningar, men det kändes inte som att teraputen var objektiv. Hon var kritisk till min ex sambos agerande....och ifrågasatte mkt. Kändes väldigt konservativ. Men efter samtalet så promenerade vi hem och pratade om detta. Och vi fann varandra......i detta samtal.

Min ex sambo AO gjorde klart att hon inte vill leva med mig och terapeuten kanske blev chockad av detta. Vad vet jag? När vi kom hem så lossnade mkt av ångesten. Farsan och jag skulle titta på en ny lgh till mig och även skriva kontrakt  om vi var nöjda ochh det var vi.     

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...