Hej,

Jag vet inte, men det känns lite som att det håller på att vända. Och då menar jag AO:s känslor. Jag vågar inte fråga om det är så, men jag tror hon tänker att det kanske inte är helt kört. Att hon kanske inte helt ska stänga dörren. Det är bara en känsla o den kan mkt väl vara fel.....problemet är att hopper återkommer o så kommer det att bli väldigt jobbigt sen när hon kommer hem. Men jag ska iaf flytta snart o det känns bra, sen kanske vi kan börja träffas någon gång i framtiden, men jag börjar oxå känna lite lust att lära känna en helt ny människa. Det känns inte så långt borta nu även om AO överskuggar allt i dagsläget. Det går framåt, men samtidigt bakåt. Jag vill inte förlora mina insikter. Jag vill fortsätta vara JAG, jag vill inte tappa allt. En stabil känsla har infunnit sig. Jag sover OK, jag har kul, men känner inte samma lyckorus och livsglädje som tidigare. Måste det ena utesluta det andra? 

Samtidigt går det att leva ett gott liv känns det som. Jag tror att krisen fortfarande pågår i högsta grad. Jag tror det kommer att ta ytterligare några månader innan jag vet var jag har mig själv. Och AO för den delen....Jag ser iaf ljust på framtiden, men är livrädd för att falla tillbaka i gamla mönster. Nä, nu får det vara nog för idag...godnatt!