Tvåsamhet som stärker o ger mkt mer än den tar. En plats där man mår bra o växer. En plats där man vågar göra saker tillsammans, där man får styrka att våga ta chansen. En trygghet o värme....Finns detta?

Jag såg en dokumentära idag om ett par som varit gifta i över 50 år o de var fortfarande förälskade. Det var en oerhört varm kärlek...de hade gjort så mkt tillsammans o hade vågat för att de hade varandra. Då finns det inga hinder...det måste ha varit riktig kärlek. Är det man ska vänta på? Är det AO har med B.? Jag börjar förstå vad det handlar om nu...såklart för sent för AO, men inte för resten av mitt liv...

kram  

Jag har alltid varit en romantiker i teorin, jag har pratat om kärlek o förälskelse, jag har pratat om att ge sig hän, jag har pratat om livet som att jag förstod det. Jag hade fel, eller jag har aldrig levt så i praktiken. I praktiken har jag varit iskall och beräknande när det gällt kärlek. Jag hoppas innerligt att jag har utvecklats o även kan leva "romantiskt" i praktiken. Att se tecken, att leva på riktigt, att följa sin känsla o sitt öde. Att leva renhårigt och rättfärdigt. Jag vill inte vara cynisk och pragmatisk längre, jag vill tro på något större o bättre.

Livet kan vara ett mysterium, livet kan vara så mkt mer...tvåsamhet behöver inte betyda nedbrytande vardag eller iskalla krig. "Vi ska helst lalla oss genom tillvaron utan att känna varken sorg eller glädje" skriver Marcus Birro i en krönika som är en obotlig romantiker i både teori o praktik. Det är tufft. Han fortsätter "Livet är inte en schlager eller en allsångskväll. Livet är tusen gånger starkare o intressantare" Det kunde inte sagts bättre....Det handlar om att våga vara lycklig, att våga vara en tokig o naiv romantisk idiot fast allt kanske tas ifrån Dig. Det är MOD!

Man måste iaf försöka, eller hur? 

Jag läste i en annan blogg något som är väldigt sant. "egot bör utplånas o självet stärkas". Det är egot som behöver bekräftelse, det är egot som behöver hävda sig, det är egot som behöver tävla. Självet eller jaget däremot är det den du är o det kan det aldrig bli för mkt av. Jag har haft o kanske har ett uppblåst ego. Jag behöver hävda mig. Om någon påstår -"Så det funkade inte med tjejen?" Så måste jag förklara att det var mitt beslut, att jag hade något övertag istället för att bara nicka. - Jo så var det ungefär....ställs sedan följdfrågor kan man sedan besvara de ärligt. Ett typiskt ego agerande.... Bryt nu!