Det varade några veckor. Mitt liv i celibat. Nu är det över för denna gång...Det som skiljer mig från förr är att det då var en desperat jakt på bekräftelse, jag var tvungen att följa med någon hem. Skit samma vem. Nu händer det, men det är inte jag som tar initiativet. Jag kan gå hem själv, men om det dyker upp någon intressant och trevlig tjej så varför inte? Nu senast så stod jag i baren o snackade med en polare när hon dök upp. Hon sa att det var en slemmig kille som stötte på henne så hon ville "bara" snacka lite för att komma undan. Vi pratade om livet o kärleken o sen gick vi på svartklubb. Därefter hem till mig.....och det kunde bara sluta på ett sätt. Sånt e livet....En Ok upplevelse.....

Lev Nu!