Att ha kontroll över sina känslor betraktas ofta som något positivt. Att inte visa något utåt, hålla masken och de jobbiga tankarna borta. Ett visst mått av självkontroll är nödvändigt för att kunna samexistera med människor. Man kan inte skrika o gapa o gråta när något går lite snett av hänsyn till andra människor. Men för mkt kontroll leder alltid fel. För att kunna älska och känna kärlek på riktigt måste man kunna ge sig hän. Släppa på alla hämningar och låte livet flöda genom kroppen. Det är dock mkt lättare sagt än gjort. Det krävs ett oerhört mod att släppa kontrollen och våga krossas av kärlekens krafter....

Hur ska man våga när man träffar någon ny? Eller är det bara så att när man inte vågar så handlar det inte om feghet utan att man inte träffat rätt? Eller är egentligen den största rädslan att svika någon som man gett förhoppningar till? Om man försöker leva ärligt o vid ett möte med en ny människa är ärlig o berättar om sina känslor kontinuerligt så borde saker och ting falla på plats. Man kan bara berätta vad man känner för stunden, inte vad man kommer att känna imorgon. Om den medvetenheten finns där hos båda parter så kan man nog undvika mkt lidande.

För att älska krävs det också att man tycker om sig själv, att man respekterar sig själv och det är väl där någonstans man ska börja.... 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...