Hej,

Nu känns det som om allt börjar gå tillbaka till sitt ursprung vad gäller mig. Samma gamla P. Känner inte någon inre harmoni direkt, har förlorat känslan för några av mina insikter. Det som finns kvar är prestigelösheten o ärlligheten. Lyckorusen har försvunnit, men samtidigt också den värsta sorgen. Känner mig ganska stabil, men låg. Försöker följa mitt hjärta fast det är svårt. Försöker ta ansvar för mina känslor först o främst. Försöker vara ärlig även om det sårar människor. Det är så mkt kämpa med sig själv att man blir helt trött.

Vad gäller kvinnor så har jag hamnat i någon form av ekorrhjul. Det kan bli som en drog, ett missbruk om man inte är försiktig. Tänkte jag skulle leva i celibat ett tag, men om det kändes rätt skulle sex vara OK. Men efter sexakten har jag mått dåligt, vilket tyder på att något är fel. jag vill inte tillbaka till den jag var. Jag vill vara stolt o lycklig....

 

anonym

15 juli 2007 23:39

Hej P! Har läst igenom mycket av dina tankar. Har upplevt samma situation, men var den som blev förälskad i en annan. Orsaken, att jag blev kär, var att jag var totalt utarbetad och var på vilohem. Där träffades vi. Min äkta hälft betedde sig klokt den gången. Han bad mig stanna kvar i äktenskapet. Låta tiden gå. Avståndet påverkade också i vårt fall. Förälskelsen dog ut.
Den gången borde vi bearbetat våra problem (alla har problem!), för senare i livet, när vi bråkade, så kom den gamla affären upp ibland, som ett fult spöke. Men vi har hållit ihop, grälat och skrattat under mer än 20 år sedan dess. Vi är fortfarande tillsammans - och förhoppningsvis lite klokare! Må väl! Och hoppas det löser sig på sådant sätt, att barnet mår väl.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...