Igår kom AO o hämtade A. Jag märkte att det var något fel. Något hade hänt, men jag ville inte fråga. Hon kom in o satt sig i soffan och innan hon klädde på A. Vi pratade inte....Plötsligt ställer hon sig upp och säger: Nu går jag! Ok, säger jag, vi syns sen. Jag hjälper henne ut genom dörren och i trapphuset snäser hon åt mig. Jag frågar varför hon är så arg? Mitt liv är väldigt jobbigt just nu, svarar hon. jag misstänker att det hänt något med B. Och det får jag lida för.

Det kanske inte blir de två iaf. Jag borde vara skadeglad, men känner bara en klump i magen. Varför? Är det för att ajg bryr mig om henne, eller hoppades jag på deras relation, eller trodde jag att hon skulle komma till mig när det var över? Nu känns det betydligt bättre, men hon behöver nog mkt stöd just nu. Tyvärr kan inte jag ge det....

 

Ewa

28 september 2007 21:16

Ibland är det tufft att konfronteras med konsekvenserna av sitt handlande (AO:s handlande) och när vardagen gör entré i det andra förhållandet, så öppnas kanske ögonen... Jag står på din sida.

http://fundringar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hem från jobbet. Känner mig nästan utvilad. A har sovit hela natten. Det måste vara första gången på ett år. Hon är så duktig...och frisk. För en gång skull. Livets berg-o dalbana har förlorat lite av sina dalar medan topparna finns kvar..härligt.  ...

- Jag får panik....hon bara gråter o gråter." Jag hör hennes gråt  i bakgrunden. Det gör ont i hjärtat. "Kan du inte komma hit med näsdropparna?" Jag tittar på klockan. 22.45. Jag tänker.... "Har hon gråtit länge?" Frågar jag. "Jag står inte ut....k...

När jag läste om romanen "saker som min sambo och jag tyckte olika om" fick jag ny inspiration. Boken bygger på en blogg från 2005 som handlade om hur svårt det kan vara att leva ihop. Bloggen hade många besökare....och mynnade slutligen ut i en bok....

men det går att älska. Det finns spärrar överallt, men det är "bara" att ge järnet. Inget att förlora....jo, det är klart det är. Man kan bli sårad. Ack, hemska tanke, men fördelarna är större än allt annat tillsammans...   våga lev     ...

Är det min Hollywood-fantasi som jag spelar upp i mitt inre? Jag har aldrig känt såhär förut...jag är i underläge o det känns fasansfullt, men samtidigt häftigt. Hon hör inte av sig. Vad ska jag tro? Ska jag våga tro på oss? Det känns inte som någon ...